Klordioxid eller klor, vad är skillnaden?
Klor och klordioxid används båda för desinfektion av vatten, men de är två olika kemiska ämnen med olika egenskaper och verkningssätt.
Klor har använts för vattenbehandling under mycket lång tid och är fortfarande en av världens vanligaste desinfektionsmetoder. Klordioxid används också inom vattenbehandling, men skiljer sig från traditionell klorering på flera viktiga punkter.
Kort svar
Den huvudsakliga skillnaden är att klor och klordioxid verkar på olika sätt.
Klor används ofta både som desinfektionsmedel och för att skapa en kvarvarande klorhalt i vattnet.
Klordioxid är en selektiv oxidant som används för att inaktivera mikroorganismer och kan även vara effektiv mot biofilm i vattensystem. Dess effekt påverkas dessutom mindre av variationer i pH än traditionell klorering.
Vilken metod som är lämplig beror därför på vattensystemet, vattenkvaliteten och vad behandlingen ska uppnå.
Vad är klor?
När man i dagligt tal pratar om klor i vattenbehandling handlar det vanligtvis om olika klorbaserade ämnen som används för desinfektion.
Klor används bland annat för att reducera bakterier och andra mikroorganismer i dricksvatten, bassängvatten och olika tekniska vattensystem.
En viktig anledning till att klor används så brett är att metoden är väl etablerad och att det går att upprätthålla en kvarvarande desinfektionseffekt i vattnet.
Samtidigt reagerar klor med olika ämnen i vattnet. Vattnets pH har också stor betydelse för hur effektiv kloreringen blir.
Vad är klordioxid?
Klordioxid, ClO₂, är en oxidant som används för mikrobiologisk kontroll och desinfektion.
Trots namnet ska klordioxid inte betraktas som samma sak som traditionellt klor.
Ämnet har andra kemiska egenskaper och reagerar på ett annat sätt i vatten.
Klordioxid används bland annat i dricksvatten, processvatten och tekniska vattensystem där man behöver kontrollera bakterier och andra mikroorganismer.
En egenskap som gör klordioxid särskilt intressant i vissa system är dess förmåga att påverka biofilm.
Vad är biofilm?
Biofilm är ett lager av mikroorganismer som fäster på en yta och bäddar in sig i en skyddande struktur.
I ett vattensystem kan biofilm exempelvis bildas på insidan av:
- Rör
- Tankar
- Ventiler
- Filter
- Värmeväxlare
- Andra vattenförande komponenter
Biofilm kan vara svårare att hantera än fritt svävande mikroorganismer i vattnet.
Det innebär att det inte alltid räcker att enbart behandla själva vattenvolymen. Om mikroorganismer finns etablerade i biofilm kan de fortsätta att påverka systemet.
Här kan valet av desinfektionsmetod få stor betydelse.
Hur skiljer sig klor och klordioxid mot biofilm?
Traditionell klorering kan användas för mikrobiologisk kontroll, men organiskt material och biofilm kan förbruka klor och minska dess effekt.
Klordioxid har andra oxidationsegenskaper och används därför i system där biofilm är en del av problembilden.
Det betyder inte att varje problem med biofilm automatiskt löses genom att tillsätta klordioxid. Dosering, kontakttid, vattenkvalitet, systemets konstruktion och mängden befintlig biofilm påverkar alltid resultatet.
I ett kraftigt belastat system kan det dessutom krävas en initial sanering innan en lägre kontinuerlig dosering används för att hålla systemet mikrobiologiskt stabilt.
Hur påverkar pH?
pH är en viktig skillnad mellan metoderna.
Effektiviteten hos traditionell klorering är tydligt beroende av vattnets pH.
När pH förändras förändras också balansen mellan de olika former av klor som finns i vattnet, vilket påverkar desinfektionseffekten.
Klordioxid fungerar annorlunda och dess desinfektionseffekt påverkas betydligt mindre av normala variationer i pH.
Det kan vara en fördel i system där vattenkemin varierar.
Smak och lukt
Klor förknippas ofta med den karakteristiska lukt och smak som människor känner igen från exempelvis simbassänger och klorerat vatten.
Hur tydligt detta märks beror bland annat på dosering, vattenkvalitet och vilka reaktioner som sker i vattnet.
Klordioxid har andra reaktionsegenskaper och används bland annat i sammanhang där man vill undvika den typiska smak och lukt som kan förknippas med traditionell klorering.
För dricksvatten är detta en viktig praktisk faktor eftersom en effektiv vattenbehandling också behöver ge ett vatten som människor faktiskt vill dricka.
Restprodukter och reaktioner i vattnet
Alla oxidativa desinfektionsmetoder innebär kemiska reaktioner.
Traditionell klorering kan reagera med organiskt material och bilda olika klorerade biprodukter.
Även klordioxid bildar reaktionsprodukter, framför allt klorit och klorat, vilket innebär att koncentrationer och dosering behöver kontrolleras i applikationer där det finns fastställda gränsvärden.
Det är därför missvisande att beskriva någon kemisk desinfektionsmetod som helt utan kemi.
Den relevanta frågan är i stället vilka ämnen som används, i vilken koncentration, vilka reaktioner som sker och vilka restprodukter som kan uppstå.
När används klor?
Klor används i mycket stor skala över hela världen.
Vanliga användningsområden är bland annat:
- Dricksvattenproduktion
- Distributionsnät för vatten
- Simbassänger
- Processvatten
- Industriella vattensystem
Metoden är välkänd, kostnadseffektiv och det finns stor kunskap kring styrning och mätning.
Det gör klor till ett naturligt alternativ i många system.
När används klordioxid?
Klordioxid används bland annat när man behöver kombinera mikrobiologisk kontroll med egenskaper som skiljer sig från traditionell klorering.
Det kan exempelvis vara relevant vid:
- Dricksvattenbehandling
- Biofilm i rörsystem
- Processvatten
- Tekniska vattensystem
- Industriella installationer
- Fastigheter
- Vattensystem där pH varierar
Valet ska alltid baseras på det specifika systemet och dess krav.
Är klordioxid bättre än klor?
Det finns inget universellt svar.
Att säga att ett desinfektionsmedel alltid är bättre än ett annat blir för förenklat.
Klor har stora fördelar i många system, inte minst eftersom tekniken är etablerad, väl dokumenterad och kostnadseffektiv.
Klordioxid kan däremot ha tydliga fördelar när exempelvis biofilm, varierande pH, lukt eller specifika mikrobiologiska problem är viktiga faktorer.
Den rätta jämförelsen är därför inte bara:
Vilket ämne är starkast?
Utan snarare:
Vilket behandlingssystem ger bäst kontroll för just det aktuella vattnet och den aktuella installationen?
Hur arbetar Xinix med klordioxid?
Xinix utvecklar lösningar inom desinfektion av vatten och ytor med FreeBact®.
Produktlinjen omfattar flera olika användningsområden.
FreeBact® Water är utvecklad för desinfektion av dricksvatten, från mindre volymer för personligt bruk till större vattenvolymer och tankar.
FreeBact® Dosage består av system för kontinuerlig dosering i olika typer av vattensystem, exempelvis fastigheter och industriella installationer.
FreeBact® Surface är utvecklad för desinfektion av ytor.
FreeBact® Fogging är en portabel lösning för heltäckande desinfektion av slutna utrymmen.
Vilken lösning som är relevant beror på applikationen, vattensystemet och vilket problem som ska hanteras.
Vanliga frågor om klor och klordioxid
Är klordioxid samma sak som klor?
Nej.
Klordioxid, ClO₂, och de klorföreningar som normalt används vid traditionell klorering är kemiskt olika ämnen och fungerar på olika sätt.
Fungerar klordioxid mot biofilm?
Klordioxid används för mikrobiologisk kontroll i system där biofilm förekommer och kan vara ett relevant verktyg för att reducera och kontrollera biofilm.
Resultatet beror samtidigt på bland annat koncentration, kontakttid, vattenkvalitet och hur etablerad biofilmen är.
Påverkas klordioxid av pH?
Klordioxid påverkas mindre av normala variationer i pH än traditionell klorering.
Det är en av anledningarna till att tekniken kan vara intressant i vattensystem med varierande vattenkemi.
Smakar klordioxid som klor?
Klordioxid har andra kemiska egenskaper än traditionell klorering och ger därför inte samma typiska klorkaraktär.
Den faktiska upplevelsen påverkas dock av koncentration och vattenkvalitet.
Kan man ersätta klor med klordioxid?
I vissa vattensystem kan klordioxid vara ett alternativ till traditionell klorering, men det går inte att säga generellt att den ena metoden alltid kan ersätta den andra.
Det behöver bedömas utifrån applikation, vattenkvalitet, mikrobiologiska krav, lagstiftning och hur systemet är uppbyggt.
Sammanfattning
Klor och klordioxid används båda för mikrobiologisk kontroll, men de är inte samma sak.
Traditionell klorering är en etablerad och mycket utbredd metod.
Klordioxid har andra kemiska egenskaper och kan vara särskilt intressant i system där exempelvis biofilm, varierande pH och krav på effektiv mikrobiologisk kontroll spelar stor roll.
Det viktiga är därför inte att utse en universell vinnare.
Det viktiga är att välja rätt metod för rätt vattensystem.
___________
Tack för att du hängde med ända hit!
Vid frågor & funderingar - hör gärna av dig.
Alexandra Németh, Marknadschef, Xinix Global AB
alexandra@xinix.se
Mobil: 070-78 601 678
På alla dessa kunskapsartiklar vill vi at kunderna ska kunna kontakta oss - kom ihåg det för alla artiklar.
