Rena ytor, minskad risk för smittspridning
En yta kan se helt ren ut men ändå innehålla virus, bakterier och svamp. Mikroorganismer är osynliga för ögat och kan spridas vidare genom händer, föremål och kontaktytor.
God hygien handlar därför inte bara om att avlägsna synlig smuts, utan också om att förstå när desinfektion behövs.
Här har vi samlat kunskap och praktiska råd om ytdesinfektion, hur smitta sprids via ytor och vad du kan göra för att skapa en tryggare miljö hemma, på arbetet och i offentliga utrymmen.
Rengöring och desinfektion, vad är skillnaden?
Att en yta ser ren ut betyder inte att den är fri från mikroorganismer. Därför är det viktigt att förstå skillnaden mellan rengöring och desinfektion.
Rengöring tar bort smuts
Rengöring avlägsnar damm, fett, smuts och en del mikroorganismer genom mekanisk bearbetning, vanligtvis med vatten och rengöringsmedel.
Desinfektion inaktiverar mikroorganismer
Desinfektion innebär att bakterier, virus och svamp dödas eller inaktiveras med hjälp av exempelvis kemiska desinfektionsmedel.
Två metoder som kompletterar varandra
I de flesta vardagliga situationer räcker regelbunden rengöring. Vid ökad smittrisk, sjukdomsutbrott eller särskilda hygienkrav kan desinfektion behövas som ett komplement.
För bästa effekt bör synlig smuts normalt avlägsnas innan ytan desinficeras.
Smitta kan spridas via ytor vi rör varje dag
Dörrhandtag, mobiltelefoner, kranar, strömbrytare och gemensam utrustning är exempel på kontaktytor som många människor vidrör.
När en förorenad yta berörs kan mikroorganismer överföras till händerna och därefter vidare till andra föremål eller till mun, näsa och ögon.
Hur länge mikroorganismer överlever på en yta varierar beroende på vilken typ av organism det gäller, ytans material och omgivande förhållanden.
Extra uppmärksamhet på gemensamma kontaktytor
I miljöer där många människor vistas är regelbunden rengöring av kontaktytor en viktig del av det förebyggande hygienarbetet. Vid ökad smittrisk kan riktad desinfektion minska risken för indirekt kontaktsmitta.
Vinterkräksjuka, ett virus som kräver extra uppmärksamhet
Vinterkräksjuka orsakas framför allt av norovirus, ett mycket smittsamt virus som kan spridas genom direktkontakt, förorenade livsmedel och vatten samt via ytor och föremål.
Norovirus tillhör gruppen icke höljeförsedda virus, vilket innebär att det saknar det yttre fetthölje som finns hos många andra virus.
Det gör viruset mer motståndskraftigt mot vissa vanliga desinfektionsmetoder.
Räcker alkoholbaserad desinfektion?
Alkohol är effektivt mot många mikroorganismer, men effekten mot norovirus varierar mellan olika produkter och formuleringar.
Därför är det viktigt att välja ett desinfektionsmedel med dokumenterad effekt mot den typ av virus man vill bekämpa.
Vid misstänkt vinterkräksjuka är noggrann handtvätt med tvål och vatten särskilt viktig. Ytor som kan ha förorenats behöver rengöras och desinficeras med en metod som är lämplig för norovirus.
Tänk på: Handsprit ersätter inte handtvätt vid vinterkräksjuka.
När behöver man desinficera ytor?
Regelbunden rengöring är grunden för god hygien, men i vissa situationer finns ett större behov av desinfektion.
Vid sjukdom i hemmet
När någon är sjuk, särskilt vid magsjuka, kan kontaktytor som toaletter, handtag och kranar behöva desinficeras för att minska risken för smittspridning.
På arbetsplatser och i offentliga miljöer
I miljöer där många delar utrustning och utrymmen kan riktad desinfektion vara ett viktigt komplement till ordinarie städrutiner.
Inom vård och omsorg
Här ställs särskilda krav på hygien, rengöring och desinfektion. Metoder och produkter ska väljas utifrån verksamhetens hygienrutiner och gällande krav.
Efter konstaterad smitta eller utbrott
Vid exempelvis vinterkräksjuka kan extra rengöring och desinfektion av berörda ytor behövas för att begränsa fortsatt smittspridning.
Så desinficerar du ytor på rätt sätt
1. Börja med rengöring
Avlägsna synlig smuts, fett och organiskt material med lämpligt rengöringsmedel.
2. Välj rätt desinfektionsmedel
Använd en produkt som är avsedd för den aktuella ytan och har dokumenterad effekt mot de mikroorganismer som behöver bekämpas.
3. Applicera enligt anvisningarna
Fördela desinfektionsmedlet så att ytan behandlas ordentligt. Följ produktens instruktioner om dosering, applicering och säkerhet.
4. Respektera kontakttiden
Desinfektionsmedlet behöver tillräcklig tid för att verka. Följ alltid produktens angivna kontakttid och instruktioner för eventuell efterbehandling.
Ytdesinfektion med FreeBact®
FreeBact® Surface bygger på klordioxid (ClO₂), en kraftfull oxidant med dokumenterad effekt mot bakterier, virus och svamp.
Oberoende tester visar att FreeBact® Surface har effekt mot även svårbekämpade, icke höljeförsedda virus. I jämförande tester har produkten visat upp till tre gånger högre effektivitet än alkohol under de undersökta förhållandena.
FreeBact® Surface, för direkt behandling av ytor
En praktisk lösning för desinfektion av olika typer av ytor, från personligt bruk till professionella miljöer.
FreeBact® Fogging, för hela utrymmen
För större eller svåråtkomliga ytor finns FreeBact® Fogging, en portabel systemlösning som sprider desinfektionsmedlet som en mycket fin dimma i slutna utrymmen.
FAQ - Frågor & svar om ytrening
Vad är skillnaden mellan rengöring och desinfektion?
Rengöring avlägsnar smuts och en del mikroorganismer från ytan. Desinfektion innebär att mikroorganismer dödas eller inaktiveras med hjälp av exempelvis kemiska desinfektionsmedel.
Vid behov används metoderna tillsammans för bästa resultat.
Behöver man desinficera alla ytor varje dag?
Nej. I vanliga hemmiljöer är regelbunden rengöring oftast tillräcklig.
Desinfektion är främst ett komplement vid ökad smittrisk, sjukdomsutbrott eller i miljöer med särskilda hygienkrav.
Hur länge överlever virus och bakterier på ytor?
Add the content to appear when the content is expanded
Hur länge överlever virus och bakterier på ytor?
Det varierar beroende på mikroorganism, ytmaterial, temperatur och luftfuktighet.
Vissa mikroorganismer överlever bara en kort tid utanför kroppen, medan andra kan finnas kvar betydligt längre.
Därför är god handhygien och regelbunden rengöring av kontaktytor viktigt.
Fungerar alkohol mot vinterkräksjuka?
Alkoholbaserade desinfektionsmedel fungerar mot många virus och bakterier, men effekten mot norovirus kan vara begränsad och varierar mellan olika produkter.
Vid vinterkräksjuka är handtvätt med tvål och vatten särskilt viktigt. För ytdesinfektion bör man välja ett medel med dokumenterad effekt mot norovirus.
Vad är icke höljeförsedda virus?
Virus kan delas in i höljeförsedda och icke höljeförsedda virus.
Höljeförsedda virus har ett yttre fetthölje som är känsligt för många desinfektionsmedel, exempelvis alkohol.
Icke höljeförsedda virus saknar detta hölje och kan därför vara mer motståndskraftiga mot vissa desinfektionsmetoder.
Norovirus är ett exempel på ett icke höljeförsett virus.
Måste man rengöra innan man desinficerar?
Ja, normalt bör synlig smuts och organiskt material avlägsnas innan desinfektion.
Smuts kan minska desinfektionsmedlets effekt. Vissa produkter är avsedda för kombinerad rengöring och desinfektion, följ alltid produktens anvisningar.
Vad innebär kontakttid vid desinfektion?
Kontakttiden är den tid som desinfektionsmedlet behöver verka för att uppnå dokumenterad effekt.
Tiden varierar mellan olika produkter, mikroorganismer och användningsförhållanden. Följ alltid den aktuella produktens bruksanvisning.
Vad är skillnaden mellan vanlig ytdesinfektion och fogging?
Vid vanlig ytdesinfektion appliceras desinfektionsmedlet direkt på utvalda ytor, exempelvis genom sprayning eller avtorkning.
Fogging innebär att desinfektionsmedlet distribueras som en mycket fin dimma i ett slutet utrymme.
Det kan vara ett alternativ när stora eller svåråtkomliga ytor behöver behandlas. Metoden kräver anpassad utrustning och ska utföras enligt fastställda instruktioner.
