Hur fungerar kontinuerlig dosering i ett vattensystem?

När ett vattensystem har återkommande mikrobiologiska problem räcker det inte alltid med en engångsbehandling.

Ett system kan först saneras och ge bra vattenprover, men om samma förutsättningar finns kvar kan bakterier och biofilm börja byggas upp igen.

Kontinuerlig dosering används därför i vissa system för att upprätthålla en stabil nivå av desinfektion över tid.

Principen är att en kontrollerad mängd desinfektionsmedel tillförs löpande i relation till vattenflöde, vattenvolym eller andra styrparametrar.

Målet är inte att hela tiden överdosera systemet.

Målet är att hålla en jämn och kontrollerad behandlingsnivå.

Kort svar, vad är kontinuerlig dosering?

Kontinuerlig dosering innebär att desinfektionsmedel tillsätts automatiskt eller regelbundet i ett vattensystem för att upprätthålla mikrobiologisk kontroll.

Det används bland annat i system där:

• Vatten fylls på kontinuerligt
• Bakterier riskerar att återkomma
• Biofilm är en del av problembilden
• Systemet är stort eller komplext
• Vattenkvaliteten behöver vara stabil över tid

Man vill undvika upprepade manuella engångsbehandlingar

Vad är skillnaden mellan engångsbehandling och kontinuerlig dosering?

Skillnaden handlar framför allt om syfte.

Engångsbehandling

Används för att behandla ett befintligt problem eller sanera ett system.

Kontinuerlig dosering

Används för att hålla systemet stabilt efter att kontroll har uppnåtts.

Det är därför vanligt att tänka i två steg:

Steg 1: Sanera systemet

Steg 2: Upprätthåll kontroll

De två stegen kan kräva olika koncentrationer, kontakttider och strategier.

Varför kan kontinuerlig behandling behövas?

Ett vattensystem är dynamiskt.

Nytt vatten kommer in.

Vatten används.

Temperaturen förändras.

Nya mikroorganismer kan tillföras.

Systemet innehåller många ytor där biofilm kan etableras.

Det innebär att ett system som är rent idag inte automatiskt förblir mikrobiologiskt stabilt över tid.

Kontinuerlig dosering kan därför användas för att minska risken för att den mikrobiologiska belastningen byggs upp igen.

Hur doseras desinfektionsmedlet?

Det finns flera tekniska lösningar.

Doseringen kan exempelvis styras utifrån:

• Vattenflöde
• Vattenvolym
• Tidsintervall
• Koncentration i systemet
• Sensorer eller mätvärden
• Systemets användningsmönster

I ett enkelt system kan doseringen vara relativt rak.

I ett större system kan styrningen behöva anpassas till varierande flöden och belastning.

Vad är flödesstyrd dosering?

Flödesstyrd dosering innebär att mängden desinfektionsmedel anpassas efter hur mycket vatten som passerar.

Om flödet ökar, ökar också doseringen.

Om flödet minskar, minskar doseringen.

Det gör att behandlingsnivån kan hållas mer jämn även när vattenförbrukningen varierar.

Det är särskilt relevant i system där belastningen förändras under dygnet.

Varför är rätt dosering viktig?

För låg dosering kan ge otillräcklig mikrobiologisk kontroll.

För hög dosering kan vara onödig och i vissa system skapa andra problem.

Därför ska doseringen baseras på:

• Vattenkvalitet
• Mikrobiologisk belastning
• Systemets storlek
• Flöde
• Kontakttid
• Material i systemet
• Vald desinfektionsmetod

Målet är en kontrollerad behandling, inte maximal koncentration.

Behöver man mäta koncentrationen i systemet?

I många tekniska system är uppföljning viktig.

Det kan handla om att kontrollera:

• Desinfektionsnivå
• Flöde
• pH
• Temperatur
• Mikrobiologiska prover
• Andra processparametrar

Vilka mätningar som behövs beror på systemets krav och behandlingsmetod.

Kontinuerlig dosering fungerar bäst när den kombineras med uppföljning.

Hur påverkar vattenkvaliteten doseringen?

Vattenkvaliteten påverkar hur mycket desinfektionsmedel som faktiskt finns kvar tillgängligt för mikrobiologisk kontroll.

Ett vatten med hög belastning av exempelvis:

• Organiskt material
• Sediment
• Järn
• Mangan
• Andra reaktiva ämnen

kan förbruka mer av behandlingen.

Det innebär att samma dosering inte automatiskt fungerar i alla system.

Vad är efterfrågan på desinfektionsmedel?

Begreppet beskriver hur mycket av ett desinfektionsmedel som förbrukas genom reaktioner i vattnet och systemet.

Om mycket av behandlingen reagerar med andra ämnen kan mindre finnas kvar för mikrobiologisk kontroll.

Ett kraftigt belastat system kan därför behöva en annan behandlingsstrategi än ett redan rent system.

Vad händer med biofilm?

Kontinuerlig dosering kan vara relevant för att hålla biofilm under kontroll över tid.

Men en kraftigt etablerad biofilm kan kräva en initial sanering först.

Det är viktigt att förstå skillnaden.

Kontinuerlig låg dosering är inte alltid den bästa metoden för att snabbt avlägsna ett gammalt och kraftigt biofilmsproblem.

Ett vanligt arbetssätt är därför:

Sanera först

Stabilisera därefter

Läs mer i vår artikel:

Vad är biofilm och varför är det ett problem i vattensystem?

Kan kontinuerlig dosering förhindra att bakterier kommer tillbaka?

Den kan minska risken.

Men kontinuerlig dosering löser inte alla systemproblem.

Om det finns:

• Blindledningar
• Stillastående vatten
• Dålig cirkulation
• Förorenade filter
• Fel temperaturer
• Dåligt underhåll

kan bakterier fortfarande få gynnsamma förutsättningar lokalt.

Det är därför kontinuerlig behandling alltid bör ses som en del av ett större hygienarbete.

Vad är en resthalt?

Resthalt är den mängd aktivt desinfektionsmedel som finns kvar i vattnet efter att en del har förbrukats i systemet.

En kvarvarande resthalt kan i vissa system vara viktig för att skydda vattnet längre ut i distributionsnätet.

Hur resthalten ska mätas och vilken nivå som är relevant beror på behandlingsmetod och applikation.

Varför spelar kontakttid fortfarande roll?

Även vid kontinuerlig dosering behöver desinfektionsmedlet tid att verka.

Effekten påverkas av:

• Koncentration
• Kontakttid
• Temperatur
• Vattenkvalitet
• Mikrobiologisk belastning
• Ett system med mycket kort uppehållstid kan därför behöva analyseras annorlunda än ett system med längre kontakttid.

Vad betyder uppehållstid?

Uppehållstid är den tid vattnet befinner sig i en viss del av systemet.

Den påverkas av:

• Tankvolym
• Rörlängd
• Flöde
• Förbrukning
• Cirkulation

Uppehållstiden är viktig eftersom den påverkar både desinfektion och risken för stillastående vatten.

Kan man dosera direkt i en tank?

Ja, i vissa system.

Men hur doseringen bör ske beror på tankens funktion och hur vattnet cirkulerar.

Om behandlingen tillsätts i en tank behöver man säkerställa att den fördelas tillräckligt jämnt.

Dålig omblandning kan annars ge olika koncentrationer i olika delar av systemet.

Kan man dosera direkt i en rörledning?

Ja.

In-line dosering används i många tekniska system.

Då tillsätts behandlingen i det vatten som passerar genom ledningen.

Det kan ge god kontroll när doseringen är kopplad till flödet.

Men även här behöver man förstå vad som händer längre ut i systemet.

Var ska man mäta?

Det finns inget generellt svar.

Mätpunkter kan behövas vid:

• Doseringens inlopp
• Efter kontakttank
• I distributionsnätet
• Vid kritiska tappställen
• I returledning
• Vid systemets yttersta punkter

Målet är att förstå hur behandlingen faktiskt fungerar genom hela installationen.

Vad händer om vattenförbrukningen varierar mycket?

Det är en av anledningarna till att automatiserad dosering kan vara värdefull.

I exempelvis:

• Hotell
• Sjukhus
• Industrier
• Pooler
• Spa
• Fastigheter

kan vattenanvändningen variera kraftigt över dygnet.

En fast dosering utan koppling till verkligt flöde kan då ge ojämn behandling.

Vad händer om systemet står stilla?

Stillastående vatten är en särskild utmaning.

När flödet upphör kan:

• Temperaturen förändras
• Desinfektionsnivån minska
• Kontakttiden öka
• Biofilm påverka systemet
• Vattenkvaliteten förändras
• Det är därför viktigt att systemets styrning även tar hänsyn till perioder med låg eller ingen förbrukning.

Är kontinuerlig dosering samma sak som att alltid ha mycket kemikalie i vattnet?

Nej.

Tvärtom handlar väl fungerande kontinuerlig dosering om kontroll.

Målet är att använda rätt mängd för det aktuella systemet.

Automatiserad styrning kan göra det möjligt att anpassa doseringen efter verkligt behov i stället för att manuellt tillsätta stora mängder vid enstaka tillfällen.

Vad är klordioxidens roll?

Klordioxid används inom vissa vattensystem för kontinuerlig mikrobiologisk kontroll.

En anledning är att ämnet har andra kemiska egenskaper än traditionell klorering.

Det kan bland annat vara relevant i system där:

• Biofilm är en risk
• pH varierar
• Mikrobiologisk kontroll behöver upprätthållas genom distributionssystemet

Läs mer i vår artikel:

Klordioxid eller klor, vad är skillnaden?

Kontinuerlig dosering och Legionella

Legionella är ett exempel på ett problem där enbart upprepade akuta saneringar inte alltid är den bästa långsiktiga strategin.

Om grundförhållandena i systemet fortfarande gynnar bakterien kan problemet återkomma.

En långsiktig strategi behöver därför kombinera:

• Temperaturkontroll
• God cirkulation
• Minimering av stillastående vatten
• Kontroll av biofilm
• Provtagning

Vid behov kontinuerlig mikrobiologisk behandling

Läs mer i:

Vad är Legionella och hur uppstår bakterien i vattensystem?

Kan kontinuerlig dosering användas i fastigheter?

Ja, beroende på system och behov.

Det kan vara relevant i exempelvis:

• Tappvattensystem
• Tekniska vattensystem
• Cirkulationssystem
• Fastigheter med återkommande mikrobiologiska problem

Valet behöver alltid anpassas till användningen och gällande krav.

Kan det användas i industri?

Ja.

Industrin har många typer av vattensystem där mikrobiologisk tillväxt kan påverka:

• Processkvalitet
• Drift
• Energiåtgång
• Filter
• Värmeväxlare
• Rörsystem
• Underhåll

I sådana system kan kontinuerlig mikrobiologisk kontroll vara en del av processdriften.

Kan det användas i pool och spa?

Pooler och spa kräver kontinuerlig kontroll av vattenkvaliteten eftersom människor regelbundet tillför mikrobiologisk och organisk belastning.

Behandlingsstrategin behöver anpassas till:

• Bassängvolym
• Badbelastning
• Cirkulation
• Filtrering
• Temperatur
• Vattenkemi

Kontinuerlig dosering är därför en etablerad princip inom många typer av bassängsystem.

Kan det användas på sjukhus?

Sjukhus och andra vårdmiljöer kan ha särskilt höga krav på mikrobiologisk kontroll.

Vattensystemen kan dessutom vara stora och komplexa.

Vid behov av kontinuerlig behandling behöver systemet därför dimensioneras, övervakas och dokumenteras utifrån den specifika installationen.

Vad händer om doseringssystemet stannar?

Det här är en viktig praktisk fråga.

Ett automatiserat system behöver kunna hantera:

• Tom kemikaliebehållare
• Pumpfel
• Strömavbrott
• Sensorfel
• Kommunikationsfel
• Avvikande flöde
• Därför kan moderna system innehålla:
• Larm
• Nivåövervakning
• Flödeskontroll
• Fjärrövervakning
• Automatisk avstängning

Exakt funktion beror på systemets krav.

Behöver doseringsutrustning underhållas?

Ja.

Precis som annan teknisk utrustning behöver den:

• Kontrolleras
• Kalibreras
• Servas
• Rengöras
• Förbrukningsdelar bytas
• Kemikalienivåer följas upp

Ett doseringssystem är inte "installera och glöm".

Hur vet man om kontinuerlig dosering fungerar?

Effekten bör följas upp.

Det kan exempelvis göras genom:

• Mätning av behandlingsnivå
• Mikrobiologiska vattenprover
• Provtagning på flera platser
• Kontroll av biofilm
• Trendanalys
• Driftdata
• Temperatur- och flödesmätning

Det viktiga är att inte enbart titta på en enskild siffra.

Systemets långsiktiga utveckling är mer värdefull.

Hur arbetar Xinix med kontinuerlig dosering?

FreeBact® Dosage är Xinix produktlinje för smart kontinuerlig dosering i vattensystem.

Systemen är utvecklade för olika typer av applikationer, från fastigheter och industrier till pooler, spa och sjukhus.

Principen är att FreeBact® doseras kontrollerat utifrån systemets behov.

Vid ett system med befintliga mikrobiologiska problem behöver man först bedöma:

• Vattenkvalitet
• Systemets konstruktion
• Biofilm
• Flöden
• Vattenvolym
• Nuvarande behandling
• Mikrobiologiska resultat

Därefter kan lämplig behandlingsstrategi och doseringslösning tas fram.

Vanliga frågor om kontinuerlig dosering

Behöver alla vattensystem kontinuerlig dosering?

Nej.

Det är relevant där det finns ett behov av löpande mikrobiologisk kontroll.

Är kontinuerlig dosering bättre än engångssanering?

De har olika syften.

Sanering behandlar ett befintligt problem. Kontinuerlig dosering används för att upprätthålla kontroll.

Kan kontinuerlig dosering ta bort gammal biofilm?

En kraftigt etablerad biofilm kan först kräva en särskild sanering.

Kontinuerlig behandling används sedan för att hålla systemet stabilt.

Doseras samma mängd hela tiden?

Inte nödvändigtvis.

Ett modernt system kan anpassa doseringen efter exempelvis vattenflödet.

Kan doseringen bli för hög?

Ja, om systemet är fel inställt.

Det är därför styrning, mätning och uppföljning är viktigt.

Behöver man fortfarande ta vattenprover?

Ja.

Kontinuerlig dosering ersätter inte behovet av uppföljning.

Hjälper kontinuerlig dosering mot Legionella?

Kontinuerlig mikrobiologisk behandling kan vara en del av en Legionella-strategi, men temperatur, cirkulation, biofilm och systemdesign behöver också hanteras.

Kan doseringen fjärrövervakas?

Det beror på utrustningen.

Moderna doseringssystem kan byggas med olika nivåer av övervakning, larm och kommunikation.

Sammanfattning

Kontinuerlig dosering innebär att en kontrollerad mängd desinfektionsmedel tillförs löpande i ett vattensystem.

Syftet är att:

• Upprätthålla mikrobiologisk kontroll
• Minska risken för återväxt
• Kontrollera biofilm över tid
• Anpassa behandlingen efter vattenflöde och behov
• Skapa stabilare vattenkvalitet

Men tekniken fungerar bäst som en del av en helhetsstrategi.

God cirkulation, rätt temperatur, rena system, fungerande filter och uppföljning är fortfarande viktiga.

Den centrala principen är därför:

Sanera problemet, åtgärda orsaken och håll sedan systemet stabilt.

____________

Kontakt

Tack för att du hängde med ända hit!
Vid frågor & funderingar, hör gärna av dig.

Alexandra Németh, Marknadschef, Xinix Global AB
alexandra@xinix.se
Mobil: 070-78 601 678